iis

tanken på att det nu är två personer som tagit sitt liv från min barndom får mina ögon att vattna sig.
Jan Le och Patrik Sellgren ♥

Ni tillsammans med de andra i klassen gav en bra intryck när jag kom som ny till Ängelholm och började fjärde klass. Jag tackar en båda två för det. Tackar Jan lite extra för alla galna saker du gjorde. Limbons kung! och mest för att du var så bra på att vara just du. Ingen satte sig på dig, så att säga.

Och Patrik, jag förstår samtidigt som det är omöjligt att greppa... Har ofantligt många minnen med dig, glömmer aldrig när vi var ett par på rebbelberga och "gifte" oss med gummiband på fingrarna.. haha. och inte heller när jag åkte med Robban hem till er en gång när en dator strulade. Följde med bara för att jag ville träffa dig, för att du var en så skön kille och lätt att umgås med, och självklart för att jag var förtjust i dig.. tss. och hur många gånger hände inte det liksom :) Roligt när man tänker på det, får mig att le! Vill tacka dig för att jag fick chansen att lära känna dig och för att du var du! Du var inte bara en förälskelse på unga ben utan även en vän som jag ville bevara, det var inte lätt alltid.. Du var svår att nå ibland, jag förstår! I dont blame you!

Jag är ändå så glad att du fanns i mitt liv, och jag är glad att du har borrat ett hål i mitt hjärta, precis som Jan. borrat ett hål och fyllt det med en bit av er själva, så att jag alltid kan minnas er resten av mitt liv! ♥